Du finns...
Har haft dig i huvudet i flera dagar jätte synligt... Har varit jobbigt(men glädjande,men det får mig att tänka och bli ledsen) och fast att jag har skrattat och varit glad utåt mot alla så är jag sjukt nära tårar hela tiden!! Jag vill inte förstår det, jag vill inte....
Det är liksom helt overkligt för mig, det känns som om det inte är tillåtet för mig att vara ledsen, inte för att andra säger till mig att jag inte får men det är jag själv som manipulerar mig själv. Jag förstår inte varför och jag gör det helt omedvetet. Jag skulle bara vilja brista i gråt och bara skrika men ingen finns där och fångar mig när jag faller! För ingen är van att se mig gråta och det verkar som om alla tror att jag är en robot som inte har känslor så alla blir helt chockade om jag skulle visa mina känslor.
Vet inte var jag ska ta vägen ibland!
Behöver någon ibland att falla på:( min man ärHAN!